Useless..
Haft en fullspäckad dag idag, skrivit på sista papprena på lägenheten, fört över pengarna, handlat på Ikea och storhandlar mat på Willys. Mitt i allt stressande, fick jag dåliga nyheter om min farfar.
Jag visste att han var dålig men har inte riktigt satt mig in i det, har haft fullt upp av att... Ja, vara egoistisk helt enkelt. Men det är inte så att jag har varken tid eller råd att åka över till Finland ändå, så jag har känt att min oro inte hjälper dem.
Jag är redan som det är orolig för min pappa, saknar honom, önskar honom det bästa. På sista tiden har jag lyckats hålla oron på normal nivå, men idag föll allt som en tung, kall sten på mig.
Jag är rädd, rädd för att jag lever mitt liv och är upptagen, så att jag inte märker när folk börjar försvinna.
Jag är rädd att jag aldrig få se personer mer...
Försöker liksom tänka tillbaka sist jag såg farfar, önskar jag kunde kramat honom mer, pratat mer! Jag älskar mina släktingar men jag visar det inte tillräckligt, allt känns så hopplöst. Vad är livet utan de man älskar?
Absolut ingenting.
Ena sekunden lycka, andra sekunden hopplöshet...
*Fotona och andra bilder som är
mina uppskattar jag att ni
Det är inte tillåtet att kopiera
eller ta mina foton utan tillstånd.
Tack på förhand!
mina uppskattar jag att ni
Det är inte tillåtet att kopiera
eller ta mina foton utan tillstånd.
Tack på förhand!
Kommentera här<3
Postat av: bitterfittan
hoppas allt blir bättre snart fina du
Postat av: Erika(jyringen)
ville bara säga att jag tycker du har en skit snygg header!
Postat av: R O R A . S E
SV: Tack så jättemycket :D
Trackback
