Var tillbaka på jobbet idag, det har inte varit lätt kan jag säga. Jag tänker bita ihop tills jag inte orkar mer, för då vet jag i alla fall att jag gjort mitt bästa. Jag får försöka få tid hos en sjukgymnast då tiden jag fick via vårdcentralen inte är förens 4 mars, och så länge vill jag inte behöva gå med mina onda knän!
Så nu blir det att bunkra upp med panodil, kanske slänga sig in i bastun igen, ladda upp helt enkelt. Jag tänker inte ge upp för att jag har lite ont.

Det finns så mycket jag vill göra, så mycket jag vill åstadkomma. Och dessvärre kan jag inte göra någon av de sakerna om jag inte har pengar. Jag hatar att säga det men pengar är viktigt, och fruktansvärt vidrigt.
Jag ska inte ge upp på mig själv, inte denna gången.